Distansritt

Distansrittens kärnvärden är:
– Horsemanship 
– Uthållighet 
– Utmaning
– Samspel 
– Naturlighet 
– Gemenskap

I distansridning kan man kombinera glädjen av att rida i skog och mark med lusten att tävla och konkurrera.

I distansridning ingår ett stort mått av kunskap om din häst och om hur du bäst tränar den och dig själv för uthållighet, snabbhet och förmåga att ta sig fram i varierande terräng.

Distansridning innebär ridning över längre sträckor som mestadels rids på tid, först i mål vinner. Undantag finns, oftast som s.k. clear rounds eller prova på, vilka rids inom förbestämda tidsramar – minimi- och maximitid, och syftar till utbildning av ryttarna inför kommande tävlande.

I Sverige tävlas det på distanser upp till 160 km som rids under en och samma dag men det kan också förekomma tävlingar som pågår under flera dagar.

Distansridning är en sport som engagerar inte bara häst och ryttare utan också en eller flera medhjälpare som under ritten och i vilopauserna servar (groomar) häst och ryttare med vatten och annat. Tävlingarna pågår också under långa tider så det är tillfällen till många sociala kontakter både för ryttare och medhjälpare.

Först i mål på snabbast tid vinner…

– Ja om hästen är godkänd i den så kallade veterinärbesiktningen.

Före under och efter tävlingen ingår nämligen i tävlingsmomentet att hästen gås igenom av veterinär för att tävlingen ska genomföras under rättvisa förhållanden och att ingen ska driva sin häst för hårt eller med eventuell skada som inte ryttaren uppmärksammar i tävlingsivern.

I samband med veterinärgenomgången tas hästens puls som på kortare banor inte får överstiga 60 slag per minut. På tävlingar 80 km eller längre får hästens maxpuls inte överstiga 64 slag per minut.

En tävling delas in i delsträckor som inte får vara längre än 40 km och den sista sträckan under en tävling ska inte överstiga 20 km. Mellan varje delsträcka läggs en vilotid, en så kallad ”grind” in.

I grinden kan häst och ryttare få en stunds återhämtning men först ska hästen pulsas och genomgå den obligatoriska veterinärbesiktningen.

Tävlingsklockan går hela tiden från att starten gått till att hästens ryttare anger att den vill ha pulsen tagen i grinden, tiden antecknas noga och om pulsen då understiger den gällande för tävlingen så börjar därefter den obligatoriska pausen, vari också ingår veterinärgenomgången.

Tiden för den obligatoriska vilan är på nationella tävlingar ofta 30 minuter men kan variera efter vad arrangören bestämt eller om väderförhållanden under tävlingsdagen så påbjuder.

I samband med att pulstiden är antecknad beräknas också tiden när vilan tar slut och ekipaget åter rider ut på banan. Om en ryttare av någon anledning behöver längre vilotid till sitt förfogande så går det bra men ridtiden startar ändå vid den beräknade vilotidens slut.

Vid målgång är det först över mållinjen som gäller och klockan stannar då för respektive ekipage. Därefter kan man i lugn och ro ta hand om sin häst innan det är dags för hästen att veterinärbesiktas igen. Efter målgång har man 20 minuter på sig att visa hästen för veterinär och då tas också pulsen som återigen måste vara inom gränsvärdet. Att tiden här också antecknas har ingenting med tävlingstiden att göra utan är en kontroll av att hästen gås igenom inom 20 minuter.

Innan tävlingen startar får ryttaren tillgång till karta över hur de olika sträckorna är dragna. Vid den obligatoriska bangenomgången som sker före tävlingens början ger arrangören ytterligare information. Varje slinga är markerad och arrangörerna kan valfritt välja hur deras respektive bana markeras, markeringen kan bestå av pilar, snittslar, rektangulära markeringar eller kalk.

I samband med startanmälan vid ankomst till tävlingsplatsen får varje ryttare i sitt ryttarkuvert också ett veterinärkort som sedan ska följa hästen vid alla veterinärgenomgångarna.

På veterinärkortet är angivet ett flertal punkter som veterinären går igenom och som protokollförs. Hästen travar också upp på en 40 meter lång sträcka i samband med varje genomgång. Ryttaren eller hästens medföljare i grinden kan ställa frågor till veterinären i samband med genomgången för att hålla sig informerad om hur hästen mår. Det är ryttarens ansvar att se till att ha med nödvändiga papper till veterinärgrindarna vilket annars kan fördröja tiden för ryttaren.

Det är också obligatoriskt att hästen ska ha en gul bok/tävlingsbok som ska följa hästens hela tävlingshistorik. Gula boken ska alltid lämnas vid första veterinärinspektion och återfås i sekretariatet efter avslutad tävling.

Källa: Svenska Ridsportförbundet

Comments

  • No comments yet.
  • Add a comment