Conquistagårdsbloggen v 14

Renhållningsarbetare.

Som sig bör, är det alltid någon aktivitet, händelse på en gård. Det är en bit av ekosystemet. Med en kopp te i handen, blickar jag ut genom köksfönstret, och ser då morgontidiga (eller hungriga) renhållningsarbetare. Det är pica pica, det vill säga skator som städar på marken. Allt ifrån små höstrån till havrekärnor och ax från halm som burits in eller ut från boxarna. På min andra sida av köket kan jag se ett duvpar spatsera runt på gräsmattan och letar troligen efter mask och små fåglarna sitter och väntar på påfyllnad av fröblandning till deras fågelbord. Det är fortfarande kallt så de behöver det extra tillskottet av energi. En annan renhållningsmedarbetare är ju svalorna när de väl kommer. De tar otroligt mycket insekter runt om på gården. Det får då vara förlåtligt att de bajsar ner en del på stall och  boxväggar.

Veckans händelse

Veckans största händelse är förstås Imperias träningspass. Nu i söndags med den danske tränaren Finn Kristiansen från Själland. Han har själv Quarter- hästar och har i stort sett hållit på med hästar hela sitt liv.  Vi började uppe hos min kollega Nathasja, i deras ridhus. Sju av hennes 16 PRE-hästar skulle få viss unghästträning. Tränas att ledas och hålla distans att uppföra sig helt enkelt så att vardagen blir en säker arbetsmiljö. Då tre hästar var klara var det Imperias tur här hemma på gården.

Kravlöst

Hon ska ju lära sig att följa med in i stallet med en gång, inte efter 10 eller 15 minuter som det har varit. Jo, visst stannade hon några meter innan stallet även med Finn men utan att sätta press på henne läste han av hennes uttryck och hon fick en diagnos …. autistiskt beteende, ängslig. Imperia behöver tid att se ingången från olika vinklar. Kravlöst måste hon själv välja att gå in .

Mycket lyckat!

Det gick visst bra, för efter 7 minuters träning att bli följsam, samarbetade hon med Finn . Följde med in, fick bara stå där utan att bli uppbunden och så gå ut. Hon behövde inte stå med huvudet utåt utan fick se sig omkring från olika håll. Jag erkänner att träningen tidigare har blivit mer frustrerad och  det har lagts på mer kraft i nacken, inte kravlöst som Finn. Det är ju så att hästen är alltid starkare, så det är med förnuft och tålamod som det ska ske, denna tillit att följa med in.

Väl inne har det blivit fel nummer två, att snabbt binda upp henne. Då jag såg Finn arbeta med henne krävde han bara att hon skulle vara kvar en stund, stå som hon ville och titta runt. Det hela har filmats och det kommer en video på det senare, efter ihopklipp. Tyvärr tog utrymmet slut på minneskortet så den där perfekta avslutningen då hon lekande lätt gick in och ut  kom inte med .

Glad

Jag är glad att jag tog professionell hjälp och har nu fått de rätta verktygen att jobba vidare med. Rep grimma, visa dörröppningen från olika håll och tillräckligt med tid och tålamod …..   

Alma

Slutligen vill jag önska ny medryttare, Alma, välkommen. Här är hon på första ridturen med Gaucho.E.K

Hälsningar Susanne!