Efter körsbärs blomning tar äpple blomningen vid och det är så grönt och fint och de vita blommorna träder fram ännu mer på vårens vackraste konstverk . Naturens galleria.
Vid gårdsplanen gör syrenbuskarna mig påmind om naturens dofter.
Läste i Ystad allehanda om vår gamla vän Bodil som har ett recept om maskrosmarmelad. Titeln var ”Svär inte över maskrosorna, gör marmelad istället. Det är ytterligare ett sinne att ta in förutom ögats betraktelse och luktsinnet att man kan smaka på naturen. Tillägg sedan hörseln som får uppleva det speciella ljudet av fina göken.
Recept maskrosmarmelad
Så kommer jag nu till påskens berättelse.
Alla utom äldsta sonen Calle var samlade och vi hade en påsk tävling i tre olika steg på gårdsplanen med ägg tema efter påsk lunchen. En av del tävlingen var att finna 15×10 mm stora gula små ankor som var utplacerade lite här och där .Pappa var också där snart 93 år.
Senare hade vi efterrätt och satt till bords inne i huset . Då kommer min pappa på att han har förlagt den ena hörselapparaten någonstans på middagsbordet. Inget på bordet och fortsätter att leta på mattan under bordet inget där i heller. Eftersom de var på väg att åka hem , han och Harriet bestämde vi att leta noga dagen efter. Detta gjorde vi i komposten i soporna , om den kommit på någon tallrik med matrester , inget .Vi började misstänka att kanske någon hund, till exempel tjuvaktiga Sally ätit upp den . Vi övervakade bajset men inga fynd. Efter några dagar började pappa bli orolig och ville att vi skulle ta alla tre hundarna till veterinär för att röntga mag- tarm systemet.
Själva hörselapparaten är det inget vasst på och den är ganska liten men det finns ett batteri inne i den som kanske inte är så nyttig. Johan och jag började också reta oss på att inget fynd kunde göras varken det som kom ut från hundarna eller de platser som vi utvidgade vårt letade på. MEN så plötsligt 1: maj vet jag att det var, hade medryttarna varit ute och ridit. Då emma skulle hoppa ner från Heljar utbrast hon : här ligger en hörapparat, lika grå som underlaget i form av grus låg där en hörapparat. Gissa vem som sprang dit för att se…. jo, där log den till synes oskadad. På en gårdsplan som bilar kört ut och in , inte bara våra egna utan även medryttarnas , hästar har passerat fram och tillbaka lite regn hade också fallit och ändå fanns den där. Pappa kom och hämtade den , laddade batteriet och visst fungerade hörapparaten som förväntat. Så bra med ett lyckligt slut både för hundar och pappa.
Bra rid väder nu och här kommer Ida på Lilly och Lillys avkomma Graciano som rids idag av Kristina eftersom Imperias hovar får vila efter hovskador.
Lilly och Graciano