Conquistagårdsbloggen v 11

Solsken i blick denna morgon med hundarna på promenad. Det är inte bara hundarna, vår katt Mister följer också gärna med. Han följde med på hela rundan, vände då vi vände. Det är kyligt tidigt på morgonen, men det gör inget att det känns lite kallt på kinderna, solen kommer att värma upp denna dag så småningom. Doris mår bättre och vi har varit på två efterkontroller med ultraljud på djursjukhuset i Lund. Sista blodprovet visade att sänkan var ner på normal nivå. Den ska på hund ligga mellan 0-35, Doris hade 16,8 så det var bra och är nu friskförklarad. Vi ska jobba vidare med hennes vikt så klart. Hon har gått ner 1kg och som någon sa  att det var kanske det kilot som försvann då livmodern togs bort…. Vi går kortare promenader 20-30 minuter men så ofta vi kan. Specialfoder för äldre hundar, Senior light, ska förhoppningsvis också göra skillnad.

Lite tecken

En vårlik lördag eftermiddag fick mig att vilja rensa i rabatterna. Bort med gamla löv och jag har faktiskt börjat klippa ner lite på rosbuskarna också. Lite tecken på vår är det ändå, påskliljors blad kan ses och de tacksamma rabarberna skjuter upp sina skott. Trots att de står på lerjord, utan att bli gödslade, kommer de med kraftfulla blad varje vår.

Mer inspiration

Nytt hösilage är på plats och nu är det avtalat med Jonny, 27/3, att få hem 7 stora rullbalar. De kommer att lyftas upp på loftet. Det känns bra med den planeringen. Fler medryttare kommer att komma ut och jag har en plan framöver med en ny liten video i friskvårdens tecken. Nu när jag snart blir klar med min friskvårdsinspiratörsutbildning måste det helt enkelt låta andra bli inspirerade. Jag kan redan nu inspirera till de som är intresserade att gå utbildningen att gå in på www. bergklinteducation.se  eller info@bergklinteducation.se.  Bra upplägg och bra utbildningsmaterial. För min del har jag precis läst kapitlet om ”Att arbeta systemiskt med hälsa och friskvård” och därefter ska jag besvara några frågor.

Medryttare och ängel

För övrigt har jag fått meddelande från Sidsel, en flitig medryttare sedan 7 år tillbaka till vår kära avlidna Italia. Hon har svårt att komma över saknaden och sorgen med Italias bortgång. Det är snart tre månader sedan hon dog och jag tycker själv att det är sorgligt, men måste finnas till för de andra hästarna och se till att livet fortsätter bra för dom. Sidsel har inte setts till på länge och kanske det är bra som hon skrev, att komma ut för att prata, bryta tystnaden. Hoppas på att hon snart åter finner glädjen här i stallet med de andra hästarna och medryttarna.  

Italia finns i våra minnen, nu som en sovande ängel