Hästvård

Hästvård. En häst ska undersökas av veterinär med jämna mellanrum, inte bara för hästens hälsa utan även för att tidigt kunna upptäcka sjukdomar som kan sprida sig till andra hästar. Då kan man upptäcka dolda skador eller sjukdomar tidigt.

Vaccinering av hästen bör ske någon gång per år beroende på behov. Vanliga vaccinationer är stelkramp, hästinfluensa och botulism. Vaccination mot hästinfluensa är numera ett krav för att hästar ska få tävlas och för att få hästpass utfärdat om man vill föra hästen utomlands.

Hästar bör även avmaskas några gånger per år, oftast innan utsläpp för bete och under vintern. Avmaska kan man i regel göra själv men en veterinär kan hjälpa en med hur ofta och vilket medel som är bäst för hästen. Hästar bär naturligt på en stor mängd inälvsmaskar men det är när dessa blir för många som det kan vara farligt för hästen, även dödligt med svåra skador på inre organ.

Tänderna måste också hållas efter på hästen och då och då behöver de raspas. Hästens överkäke är bredare än dess underkäke. När hästen tuggar sliter den ner tänderna och eftersom käkarna är olika stora bildas vassa kanter på kindtändernas insida i underkäken. Detta kan göra att hästen får ont när den ska äta eller ridas. En veterinär eller hästtandläkare filar hästens tänder för att de ska hållas jämna.

Hovvård

Om hästen verkas och/eller skos regelbundet har både du och din hovslagare en bra uppfattning om hur hästen sliter hovar och om det uppstår några hovrelaterade problem. Du bör ändå känna till några sjukdomar som kan uppstå i hoven.

Hornsprickor
De flesta hästar har små, ytliga sprickor i hovhornet, men blir de djupare kan de orsaka problem och hästen blir halt. Torra hovar är vanligt och kan göra att hovmekanismen fungerar sämre, vilket i sin tur kan ge hornsprickor ? sprickor från kronranden och nedåt. Fukt kommer framförallt inifrån hoven. Motion på ett fast underlag kan ge hoven bättre cirkulation. 

Hovböld
Att hästar kan drabbas av hovböld är relativt vanligt. Ofta blir hästen blockhalt och det är först lätt att tro att skadan sitter i benet. Hovböld är en infektion som ofta hänger ihop med att hästen haft en hovspricka, eller att något främmande föremål på ett eller annat sätt trängt in i hoven. Det bildas var i bölden och det behöver tömmas av hovslagare eller veterinär. 

Strålröta
Det kan finnas flera olika orsaker till att hästen får strålröta. Strålröta orsakas av bakterier och kan ha sin grund i en försämrad hovmekaniskm. Det kan också bero på en dåligt utvecklad stråle, att hovslagaren har verkat för mycket, att hästen varit för stillastående, att boxen eller spiltan inte är tillräckligt rengjord eller att det är för lite strö inlagt. Du märker att hästen har strålröta eftersom strålens horn mer eller mindre är bortfrätt eller trasigt. De uppkomna håligheterna är fyllda med smuts och luktar illa. Hästen kan vara mer eller mindre halt. Om du misstänker strålröta, ta hjälp av en utbildad hovslagare och en veterinär. 

Spiktramp eller sömstick
Spiktramp är precis vad det låter som, hästen har trampat på något vasst föremål som gått in via sulan eller strålen upp i hoven. Om en söm däremot punkterar kötthoven när hästen skos kallas det för sömstick. Båda varianterna kan utvecklas till en hovböld.

Hästens ålder kan påverka svettförlusten

I en studie som gjordes 2010 jämförde man två grupper av ston för att se om temperaturreglerings förmågan under arbete påverkades av hästens ålder, en grupp ston var i åldrarna 7-8 år den andra gruppen ston var i åldrarna 24-26år. Studien visade på att stona i gruppen 24 – 26 år snabbare komma upp i en kroppstemperatur på 40 C när de arbetade och att de hade svårare att reglera/kyla ned kroppstemperaturen.

En följd av sämre temperatur reglering kan leda till att de äldre hästarna ”måste svettas” mera för att återställa/kyla ner kroppen till rätt temperatur och det i sin tur leder till att de förlorar ännu mera natrium. Man vet inte riktigt varför den här förmågan försämras men man spekulerar i om det kan vara ”oundvikliga åldersförändringar”  eller om det beror på en sämre förmåga att bibehålla natrium i kroppen.

Enligt Foderbladet Häst ska man tolka resultatet från den här studien som ett preliminärt resultat eftersom hästarnas bakgrund var okänd och åldern på de äldre hästarna i studien var hög för hästar i arbete.

Källa Foderbladet Häst

  • Hästar bör ha fri tillgång till saltsten och vatten.
  • Dagsbehov av salt är 9gram/liter vatten, det är samma salthalt som i hästens blod.
  • Hästar har olika sätt att reglera sin kroppstemperatur, om de blir för varma och kroppstemperaturen behöver kylas ned kan de till exempel svettas, äta mindre, söka skugga, öppna de ytliga blodkärlen.
  • Hästens svett innehåller natriumklorid.
  • Natrium är en elektrolyt som finns i koksalt.
  • Tävlingshästar som svettas mycket vid hårt arbete behöver oftast tillsättas extra salt.
  • Det går inte att förebygga ”salt brist” genom att utfodra hästen med salt innan kraftigt arbete, kroppen tolkar det som ett natriumöverskott och hästens njurar utsöndrar då natrium i urinen, hästen ”kissar” ut överskottet
  • Överskott på salt är ofarligt så länge hästen har fri tillgång till vatten.
  • En häst består av 60-70% av vatten.
  • En arbetande häst förlorar ca 10 till 15 liter vatten i timmen.
  • Saltbrist kan påverka hästens törstcentrum negativt
  • Natrium (Na) har betydelse för nerv- och muskelcellernas retbarhet.
  • Vätskebalans är när hästen har lika mycket intag som förlust av vatten.
  • Hästen gör dagligen vätskeförluster via träck, urin, avdunstning från hud och andningsvägar

Luftvägsproblem

Under senare år har man upptäckt att det är många hästar som är påverkade av stallmiljön men som bara visar mycket lindriga symtom eller inga symtom alls. Tidigare har frågan mest kretsat kring så kallade hosthästar men här visar forskningen alltså att det är betydligt fler hästar vars luftvägar är påverkade av stalluften.

Hästvård

Forskare som undersökte luftvägarna hos sporthästar utan symtom i USA och Schweiz gjorde många fynd. De tittade på hur vanligt inflammation i luftvägarna och slembildning var och kontrollerade även om problem var vanligare hos äldre individer. De konstaterade att både inflammation i luftvägarna och slembildning var vanligt hos de undersökta hästarna, däremot fanns det inte så stora skillnader mellan åldersgrupper som de hade trott.

En svensk forskargrupp genomförde en längre studie där de undersökte luftvägarna hos tolv varmblodiga travhästar i träning under två vintrar och en gång under tidig höst. Hästarna stod uppstallade i ett traditionellt boxstall med halmströ och vistades i hage minst fyra timmar om dagen på vintern och omkring tolv timmar om dagen på sommaren.

Stallmiljön i försöket var mycket bra, luften innehöll låga halter av dammpartiklar, under gränsvärdet för människor, och halterna var relativt lika under sommar och vinter. Forskarna hittade inga kliniska skillnader på hästarnas luftvägar mellan sommar och vinter men några av de analyserade substanserna från provtagningarna var förhöjda under vintern. Resultaten tyder på att hästarna var påverkade i sina luftvägar trots en bra stallmiljö.

En forskargrupp i USA genomförde en studie på 14 ettåringar som hade gått på bete/lösdrift sen födseln. De delades in i två grupper där den första gruppen stallades in i tre månader medan den andra gruppen gick kvar ute och sedan byttes de av. Varje månad undersöktes hästarna med endoskopi och lungsköljning och hästarna blev poängsatta beroende på mängden slem och graden av inflammation.

När hästarna stod på stall hade de ett större antal neutrofiler (en sorts vita blodkroppar) i lungsköljproven vilket tyder på någon form av immunologisk reaktion. De hade även mer inflammation i övre luftvägarna. Studien visar att även en bra stallmiljö kan påverka hästens luftvägar negativt på så kort tid som tre månader. Vissa av parametrarna i studien var i nivå med de som hittas hos hästar som diagnostiserats med COPD/RAO.

Utomhus finns det en eller ett par mikroorganismer per liter luft vilket hästens andningsvägar är designade för att klara av. Även i ett stall med bra luft kan halterna vara flera tusen gånger högre vilket utgör en risk för hästens luftvägar och i förlängningen dess hälsa och prestation.

Låt hästen vara häst

En viktig aspekt i allt umgänge med hästen är säkerheten – din egen, hästens och omgivningens. Att rida och handskas med hästar är inte farligt så länge du gör rätt.

Hästvård

Säkerhetstänkandet måste genomsyra all hantering och umgänge med hästen. I grund och botten handlar säkerhet till stor del om att förstå sig på hur hästen beter sig och reagerar i olika situationer. När du kan ?läsa hästen? och vet vad som verkar skrämmande och vad som får den trygg ? då har du kommit en bra bit på väg och du kommer omedvetet att göra saker på rätt sätt. Till och med sådant som du till en början uppfattade som omständigt och onödigt tidskrävande. Ett säkert sätt är alltid det tveklöst bästa. 

Alltid på agendan
Svenska Ridsportförbundet arbetar ständigt med säkerheten, ett område som alltid är i fokus. Säkerhetspolicyn fastställdes 1993 och har som målsättning att svensk ridsport ska karaktäriseras av gott djurskydd och hög säkerhetsnivå för ryttarna.

Vad gör hästen säker?
Rätt hanterade hästar är fromma djur och uppfattar de våra signaler på rätt sätt gör de gärna som vi önskar. En häst som från början fått en lugn och konsekvent behandling och fått lära sig att lyssna på ryttarens önskningar blir en trevlig häst. Som exempel ska hästen ha lärt sig att stå stilla när du sitter upp eller av.

Vissa hästar kräver mer av dig som hanterar den. Oavsett om hästen är stallmodig, sur och arg eller har ett hingstbeteende ska den inte ges tillfälle att skada vare sig dig eller andra personer i sin omgivning.

Förtroende är A och O
Ska du ha roligt tillsammans med din häst, måste hästen känna förtroende för dig och bli väl behandlad både i stallet och när du rider. Du märker om hästen trivs med dig, den blir glad när du kommer och lyssnar på dig. Om hästen har ett aggressivt beteende, den kanske till och med är elak mot människor, kan den ha behandlats på ett sådant sätt att den inte längre har något förtroende för människor.

Om du är rädd och osäker när du håller på med hästen, lär den sig snabbt att den kan utnyttja detta till sin fördel. Plötsligt tar hästen kommandot över dig och bestämmer vad som ska göras eller inte. Då är det dags att ta hjälp av en hästkunnig person som kan hjälpa dig att få tillbaka förtroendet mellan dig och hästen. 

Stressa inte i stallet
Om du kommer till stallet, stressad och jäktad är det dåliga förutsättningar för en trevlig stund med hästen. Varken i stallet eller vid ridningen ska du vara jäktad. Hästen märker direkt att du inte är som vanligt och blir på sin vakt och nervös ? vad ska hända nu? Du får gärna arbeta snabbt och effektivt men inte nervöst och stressat. Din sinnesstämning smittar snabbt av sig på hästen.

Belöning och bestraffning 
Att bestraffa hästen är inte bra. Det är ytterst sällan som det finns en anledning att straffa hästen för något som den gjort. Om du med våld tvingar en häst att göra något som den inte vill och dessutom framkallar smärta hos hästen är det djurplågeri. Om hästen inte gör som du säger, fundera vad det kan bero på. Den kanske har ont någonstans, du ger kanske hästen otydliga signaler som den inte förstår eller så tycker den att situation känns obehaglig. Analysera varför den reagerar som den gör. 

Arbeta strukturerat och målmedvetet på ett vänligt men bestämt sätt, så kommer det att fungera mycket bättre för dig. När hästen gör rätt ska den få beröm. Men mutor för att få hästen dit du vill är inte samma sak som beröm. Innan hästen får en belöning ska den göra det jobb du har bett om, efter utförd prestation blir det beröm. Belöning till hästen kan vara på många olika sätt. Du kanske mest tänker på ett äpple eller en morot. Men även en klapp på halsen och berömmande röst, är handlingar som hästen upplever som positivt.


Källa: Svenska Ridsportförbundet

Skötsel

När andra idrottare är klara med sin aktivitet, packar de ner sina redskap i väskan och åker hem. Då har vi hästmänniskor vanligtvis kvar en hel del arbete att utföra. Hästens skötsel sträcker sig från tidig morgon till sen kväll. Dag ut och dag in. Året om! Det gör vårt intresse unikt och hästhållningen till en stor del av vår idrott. 

Vid all hantering av hästen, ska den vara lätt att handskas med. Det blir så mycket roligare i stallet om du och hästen har ett bra förhållande till varandra. Goda vanor i stallet förhindrar dessutom många olyckor. Genom att alltid vara konsekvent när du hanterar hästen lär du den vilka regler som gäller, oavsett om den är ung eller gammal. Det gäller redan från fölstadiet. Hanteras hästen på rätt sätt får den ett gott förtroende för människan.

En duktig hästmänniska:

  1. Har ett gott omdöme
  2. Ansvarar för hela hästens skötsel
  3. Är uppmärksam på att hästen alltid mår bra
  4. Är noggrann med de vardagliga rutinerna

Stallapotek

Det här bör ditt stallapotek innehålla

  1. Febertermometer
  2. Brems
  3. Bomull
  4. Sårtvätt
  5. Koksaltlösning
  6. Blodstoppare
  7. Förband och sterila kompresser
  8. Gasbinda och elastiska lindor
  9. Mild tvål
  10. Sax och stor pincett
  11. Mjukgörande salvor, till exempel Idomin- och Helosansalva
  12. Engångshandskar

Källa: Svenska Ridsportförbundet

Hästvård

Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård Hästvård

Comments

  • No comments yet.
  • Add a comment