Naturens egna papiljotter

Igår kväll då jag tog in Gaucho hade han gjort sig riktigt fin . Fullt med naturens egna papiljotter, det vill säga kardbollar. Tog en stund att reda ut det.

Första  Frostnatten till onsdag  och trots detta surrar någon enstaka bålgeting vid grinden till Heljar och Gracianos  skogshage.

Svalorna har dragit iväg för länge sedan . De kommer så plötsligt på våren och försvinner lika snabbt på hösten . De sent födda svalebarnen har nog lyckats dra iväg , har inte sett att någon ramlat ur boet i Gaucho box .

Idag har Helene, en hästmänniska från Dalarna kommit ut för att prova på att rida Paso peruano. Det blev förstås Gaucho till Helene.  Det blev en härlig, solig runda i höstfärger . Jag red Heljar, han var inte riktigt på humör kom långt efter så det blev inte så många galopper eller snabba töltpass. Helene får ta igen det en annan gång .

Jag är tacksam för alla de ljuskällor som finns nu när jag stiger upp i mörker. Några av lamporna tänds och släcks med  hjälp av sensorer. Trots höstens mörker är dagarna fina , härliga höstfärger och skönt i luften.

Eftersom min senaste besökare Helene bland annat har ridit och lärt ut westernridning, kom det på tal om den fantastiska videon med Stacy Westfall 2005. Hon rider utan sadel och träns och var gång jag ser videon blir jag rörd. Vilken kommunikation mellan häst och människa.

Jag rekommenderar att se den om ni inte gjort det tidigare.

När sitter i lilla gästrummet och skriver conquistagårds bloggarna har jag en del foton på hästarna framför mig men den finaste tavlan är en tecknad Gaucho sedan en lång tid tillbaka. Han visades upp på Bökebergs ridgymnasium vid en western tävling i pausen . En flicka Vicky kom senare att överlämna denna tavla . Så glad över den. Kan inte riktigt tyda efternamnet på signaturen. Någon kanske vet?