Rabalder och vårblåst

Oj oj. Inget snyggt sätt att börja en blogg men precis så känns det. Oj oj för att det händer mycket nu, för den otroligt häftiga föreläsningen om analys på forskarutbildningen i förmiddags, för livet och tiden och för de noveller jag jobbat med länge kommer ut på fina Kikkuli Förlag i dagarna. Det är gott med den fina respons jag fått från vänner, ridskolan jag hänger på och branschtidningar som Hippson med flera. Allt runt novellerna är himla kul, särskilt som jag ville lyfta fram sporten och hästens betydelse i dem men nördig som man är, så är helgens rid- och stallupplevelser minst lika starka och skäl till samma oj oj de. Precis som många säger, eller för den delen jag själv och de härliga människor jag har omkring mig i stallet; man blir glad och lugn av kontakten med hästarna. Eller av att jobba häcken av sig i stallet, eller på hästryggen för den delen. Och för att inte tala om vad en ridtur i skogen kan ge. I helgen som gick hann jag med både och, drygt stalljobb och en tur i vårlig blåst på tossiga hästar. Fika i solen sen och samtal som lodar på djupet, eller studsar på ytan och blir till garv sitter inte i vägen. Alla takstolar är på plats på bygget av nya stallet, det är också kul.

Förra helgen hade jag stallet med dottern och hennes ridkompis med tillhörande ponnypappa. Tjejerna är vana, de kan rutinerna och tar hand om både ponnyer och små ponnyungar på ett sätt som gör mig rörd och stolt. Pappan jobbar på och lär sig nya saker hela tiden, och är förstås hur viktig som helst i stallmiljön. Att alla barn och unga, och för den delen nybörjarbarnens mammor och pappor, får se en pappa gå och omkring och jobba ideellt i stallet, är inte mer värt än att vi mammor finns där, men det betyder mycket, på andra sätt, som vi också ska ha vett att uppskatta. Faktum är slog det oss, att det är många pappor som kommer nu, med småbarnen på nybörjarlektionerna, och det är ju hur bra som helst. Heja er, och förstås som vanligt, heja alla mammor som står där på lördagsmorgnar och deltar i era barns aktiviteter. 

Jag har också provat på att rida på välutbildad dressyrhäst på annat håll och det var väldigt kul och lärorikt. Summa summarum är det ändå som jag visste, att jag tycker den längre processen, att lära på häst där jobbet inte är gratis, och där man har en relation till hästen, är roligare. Man gillar väl att få kämpa helt enkelt. Men en trevlig utflykt hade vi som for iväg och satte glans på en fredagseftermiddag.

En kortare tur till Portugal som gav perspektiv har jag också hunnit med. Mycket trevligt och gott men en iakttagelse, man är ju nörd där också; där står hästarna fastbundna vid en träpåle hela dagarna. De fanns precis i min utsikt från hotellet och jag grämde mig konstant. Så klart visste jag om att det kan vara så, men att se det hela tiden gjorde intryck. När jag tänker på våra hästar som struttar ut i stora hagar varje dag, som rullar sig, går runt och äter sig lagom feta från foderbord med fri tillgång till hö och har som största bekymmer att hålla rangordningen i flocken, så blir jag lycklig. Jag vet, det är hästar, och inte viktigast i världen, men väldigt trevligt och anständigt på något vis. Att människor far illa, att politiken (och vi som väljer den) inte lyckas fullständigt vad det gäller att ordna jämlikhet, fred på jorden etc. det ÄR galet och sorgligt, och det grämer mig också, hela tiden. På något vis är det kanske som med omsorg av olika slag, att på så vis som vi ordnar omsorg för människor som behöver det, och på så vis vi tar hand om djuren, på så vis är vi civiliserade. Kanske är det ett perspektiv på varför man går igång så på god hästhållning. Eller så fungerar stallet bara som tillflykt och påfyllning, jag vet inte, men hur som fyller det på, och blir på så sätt värt något bara för sig själv. Vid läggdags en kväll sa dottern att hon kanske vill rida fler dagar i veckan ändå, och mammahjärtat slog ett extra slag. Det kostar att rida men jag tänker försöka få det att gå runt. För att det är värt det. 

Allt gott och bästa hälsningar

Susanne Larsson, författare, forskarstuderande

och hängiven ponnymorsa

Comments

  • No comments yet.
  • Add a comment